Informationskompetens

God vetenskaplig praxis

En förutsättning för att forskning ska vara pålitlig, ha trovärdiga resultat och kunna godkännas etiskt är att forskaren har följt vad vi kallar en god vetenskaplig praxis. 

Det betyder för dig som högskolestudent:

• att du kan analysera informationskällor källkritiskt
• för att välja pålitliga/lämpliga källor
• att du lär dig att hänvisa till dina källor på korrekt sätt
• att du respekterar upphovsrätt då du använder källorna i dina egna arbeten

Källkritik

Hur vet man då om man kan lita på den informationen man hittar? Att läsa något är inte det samma som att veta det. Det är viktigt att du är källkritisk till den information du hittar, särskilt om du använder information som du hittar på nätet. Men att börja ifrågasätta precis allting leder ju till att man till sist inte kan lita på någonting och därför behöver vi ett system för hur vi ska utvärdera en källas pålitlighet. En möjlighet är förstås att hålla sig till referentgranskade (peer reviewed) artiklar från vetenskapliga databaser och dessutom alltid sträva efter att använda primärkällor, men förutom det finns det också andra metoder, varav en av de mera kända kallas för C.R.A.A.P -metoden. Den kan vara bra att ha i minnet även då det gäller vetenskaplig forskning, speciellt om resultatet skiljer sig relevant från annan forskning i ämnet. Bokstäverna står för Currency, Relevance, Authority, Accuracy och Purpose, d.v.s aktualitet, relevans, auktoritet, tillförlitlighet och syfte. Fundera på var och en av dessa:

Aktualitet

• Ta reda på när publikationen eller webbsidan är skapad och när den senast är uppdaterad
• Då vetenskapen går vidare kommer man fram till nya forskningsresultat, vilket kan betyda att gammal information inte längre är pålitlig – håll dig till färska forskningsresultat

Relevans

• Vem riktar sig texten till? Vilken är målgruppen?
• Är texten omsorgsfullt utformad? Används rätt terminologi inom ämnet?

Auktoritet

• Vem är författaren? Vad vet du om författaren? Har författaren publicerat något annat om samma ämne? Här kan man även googla sig fram!
• Vilken organisation/institution tillhör författaren? Vilken inställning har institutionen till ämnet?
• Har texten genomgått någon form av kvalitetsgranskning (peer review)?
• Om det gäller en webbsida, var finns den och vem står bakom den? (t.ex. ett företag, en myndighet, en privatperson osv.). Företag och intresseorganisationer kan möjligen försöka vinkla forskningsresultat till sin egen fördel, vilket sliter på objektiviteten

Tillförlitlighet

• Finns det källor och länkar där informationen kan kontrolleras? Stöttar de artikelns innehåll och verkar de pålitliga?
• Är de argument som framförs motiverade?
• Kan materialet jämföras med annat material inom samma ämnesområde och vad du själv redan vet om ämnet?
• Om något verkar konstigt, kan man fråga av experterna eller kontrollera fakta via pålitliga källor
• Då forskningsresultat refereras i nyhetskällor är det vanligt att journalisterna försöker få fram något så saftigt som möjligt – tänk på att det som står i rubrikerna sällan entydigt stämmer överens med forskningen

Syfte

• Är texten objektiv eller finns det någon agenda bakom den?
• Varför har texten producerats? Vilken är avsikten och den vetenskapliga målsättningen?
• Vem har finansierat eller sponsorerat forskningen eller publikationen?
• Förekommer det reklam och annonser?
• Är du själv partisk? Försök att inte låta dina egna åsikter påverka din bedömning av artikeln

Se filmklippet nedan för att lära dig mer om källkritiskt tänkande:

Källhänvisningar

Du måste alltid ange källhänvisningar för de källor du har använt, det är en del av god vetenskaplig praxis. Att hänvisa till andra källor är också ett sätt att förankra sin text i tidigare forskning och visa hur väl insatt man är i ämnet. Dessutom är det ett sätt att göra skillnad på egna tankar och andras. Kom ihåg att en vetenskaplig text alltid bygger vidare på tidigare forskning, så du kan inte bara skriva vad du själv tycker!

Du ska hänvisa till dina källor både i själva texten och i din källförteckning. I källförteckningen i slutet av texten anges källorna så noggrant att läsaren vid behov kan kontrollera fakta i samma källa som skribenten har använt. Källhänvisningen i texten och källförteckningen måste motsvara varandra, så att en källa som nämns i texten lätt kan hittas i källförteckningen.

Observera att man hänvisar till olika källtyper (t.ex. böcker, e-böcker, artiklar, dagstidningar, webbsidor) på lite olika sätt. Det finns dessutom flera olika standarder för hur man skriver ut hänvisningar, men tanken bakom alla system är att det inte ska gå att missta vilken källa författaren har använt. Du ser exempel på hur man refererar till olika typer av källor i Arcadas skrivguide.

Exempel på hänvisningar enligt APA7

Det finns olika modeller (APA, CBE, Chicago, Harvard, Vancouver o.s.v.) och olika riktlinjer för hur man citerar, refererar och gör upp en källförteckning. På Arcada rekommenderas APA-modellen (kallas också författare-årtal-systemet).

Syftet med alla modeller är att ange vem och vad man citerar och göra det möjligt för läsaren att få tag i materialet. Lär dig skriva ut källor exakt, noggrant och konsekvent redan i början av dina studier. Använd alltid Arcadas skrivguide (eller Karolinska institutets referensguide) som riktlinje för dina källhänvisingar.

Exempelbild som visar hur du hänvisar enligt APA 7 -systemet:

Exempelbild på hur man hänvisar i källförteckningen:

Detaljerna i hänvisningen till artikeln står för:

• Krahé, B., & Möller, I. = författarnas efternamn och förnamnets initial
• 2010 = artikelns publiceringsår
• Longitudinal effects of media violence on aggression and empathy among German adolescents = artikelns namn
• Journal of Applied Developmental Psychology = tidskriftens namn (skrivs med kursiv)
• 31 = tidskriftens årgång (volym)
• 5 = tidskriftens nummer (i årgång 31)
• 401-409 = artikelns sidnumrering
• https://doi.org/10.1016/j.appdev.2010.07.003 = så kallad doi -adress för artikeln, där den alltid kan hittas. Doi står för Digital Object Identifier.
   

ChatGPT och andra AI-stödda verktyg

Enligt Arcadas riktlinjer får ChatGPT och motsvarande AI-stödda verktyg användas, så länge studenten själv står för faktagranskningen. Däremot skall det alltid finnas källhänvisning, då texten inte är självproducerad. Då man hänvisar till ChatGPT gör man precis som annars i APA7. Då skulle källhänvisningen till exempel kunna se ut så här:

OpenAI. (2021). ChatGPT [Computer software]. Retrieved from https://openai.com/blog/chat-gpt/

Du bör dessutom ta upp i själva texten hur du har använt AI-verktyg. Märk väl att du aldrig skall använda generativ AI som källa för information - även om texten behandlats med ett AI-verktyg, ska du ha en annan källa för själva innehållet. 

Referenshantering & Mendeley

Du kan använda referenshanteringsprogrammet Mendeley för att få ordning på dina referenser. För att använda Mendeley måste du först ladda ner programmet och skapa ett eget användarkonto.

Plagiera inte!

Att plagiera innebär att använda andra personers texter, tankar och idéer och presentera dem som sina egna, utan att nämna källan. Ange alltid de källor som du använder på ett korrekt sätt, oberoende om din källa är en tryckt bok, en tidskrift, en annan studerandes forskningsplan eller en webbsida. Referera till dina egna tidigare texter på samma sätt som till andra källor för att inte göra dig skyldig till självplagiering.

Man behöver inte nämna källan om det är frågan om ett allmänt tillstånd, faktum eller någon annan allmänt känd och godkänd information, som t.ex. ”solen går upp i öst”.

Arcada använder sig av plagiatkontrollen Urkund. Att plagiera är fusk som kan leda till att ditt arbete förkastas eller t.o.m att du blir relegerad från högskolan för en tid.

Läs mer om Urkund via länkarna och se på videoklippen för att lära dig mer om hur du undviker att plagiera.

Citat

Ett citat inne i texten bör anges så att läsaren tydligt ser skillnaden mellan ett citat och skribentens egen analys. Ett citat inne i texten ska också innehålla en hänvisning till rätt ställe i källförteckningen, där det finns mera detaljerad information om källan. Det är plagiat om du anger källan men inte berättar att texten är ett direkt citat. Direkt citat skrivs ordagrant av och märks ut med citattecken " ". Om det är ett längre citat, på mer än tre textrader, brukar man göra ett så kallat blockcitat. Dessa är mera indragna än den normala texten och skiljer sig också ofta i och med att fontstorleken är lite mindre. Citaten måste alltid återge det syfte som originaltexten har haft. Om en enskild menings avsikt inte kommer fram när den tagits ur sin kontext, ska man inte citera den som sådan.

Det finns inga regler för hur du ska citera, utan det är en smaksak. Du kan väva in citaten i den flytande texten eller ha blockcitat som står ut ur texten. Du kan också citera bara delar av meningar, så länge betydelsen inte lider av det. Fundera också före du citerar om det är nödvändigt för läsaren att läsa texten i originalform och vad citatet ger för tillvärde till din text. Oberoende om du citerar eller inte, ska ju källan göras synlig!

Citat ska alltid återge originaltexten tecken för tecken. I enskilda fall kan man lägga till ett förklarande ord (t.ex ett namn om citatet bara innehåller ett ”hen” eller ett extra ”att” om man väver in det i sin egen text) inom hakparentes. Dessa får inte ändra på betydelsen i citatet. Om citatet innehåller ett skrivfel eller något som kan tolkas som ett skrivfel från din sida, så skriver man ibland ut ett ”[sic!]” efter det, för att visa att det faktiskt står så i originalet. Det här är latin och betyder så.

Exempelbild på hur citat kan se ut: