Informationssökning är en del av vår vardag och ibland får du kanske svar på det du vill ha reda på genom att fråga en kompis eller googla. Det är ju inget fel på det heller, genom att googla kan vi få fram en massa information som vi behöver i vår vardag, så som väderleksprognoser, hur man tar sig från ett ställe till ett annat eller vilka öppethållningstider en viss restaurant har.
Var man söker information har mycket med vilket informationsbehov man har att göra. När man håller på med sina högskolestudier finns det andra krav på informationen än det man har i vardagen. Därför gäller Google inte här, utan du får vända dig till vetenskapliga informationskällor. De källor biblioteket ger dig tillgång till är bl.a kursböcker, vetenskapliga tidskrifter, uppslagsverk och statistikdatabaser. En del av dessa källor finns i tryckt form i bibliotekets hyllor, men det finns också en hel del material som du kan nå i elektroniskt format med din egen dator.
Här tar vi upp primära och sekundära källor, vad peer review eller referentgranskning betyder och hur man söker vetenskapliga källor på nätet.
Nästan vad som helst kan fungera som en källa, även för en vetenskaplig text. Men här är det av vikt att göra skillnad på hur man använder källan. Visst kan vi använda oss av bloggtexter som källmaterial om vår avsikt är att t.ex analysera hur veganbloggar tar upp hälsoaspekten av de matvanor de förespråkar, eller instagram om vi vill se på hur en modeinfluencer skriver om de kläder hen använder.
Det vi måste förstå är att dessa inte är teoretiska källor och de kan inte utgöra en teoretisk grund för artikeln. Vi måste grunda vår analys på en teoretisk grund och för denna behöver vi vetenskapliga texter. Vi kan aldrig ta en ovetenskaplig text på ordet och anta att den är sanningsenlig, utan dem bör vi beakta högst som åsikter.
Dessa icke-teoretiska källor är empiriska källor. Ordet empiri kommer från grekiskan och betyder erfarenhet. Empirin är en insamling av data – det kan vara statistik eller till exempel ett konstverk. Eftersom man inte kan tolka och analysera hela verkligheten, gör man så här ett utsnitt ur verkligheten, som blir ens empiriska källa.
I teoridelen av en text förklarar man de begrepp man tänker använda och relaterar dem till varandra. Man skall förklara hur man tänker använda dem för att förstå empirin. Teorin och begreppen skall sedan också brukas i analysdelen av texten och man skall återkomma till den i diskussionen.
En primär källa är den ursprungliga källan för ny information, det vill säga originalet för informationen, där informationen ursprungligen har publicerats. Dessa kan vara doktorsavhandlingar, forskningsrapporter, vetenskapliga artiklar eller t.ex böcker. All information i en bok eller en artikel är inte primär, utan ofta är det också frågan om sekundära källor.
En sekundär källa är en andrahandskälla, där man hänvisar till en eller flera primära källor. Dessa kan vara kursböcker, i vilka forskare hänvisar till egen forskning eller studier gjorda av andra forskare, eller uppslagsverk.
När ni skriver ert examensarbete och hänvisar till en annan källa, är ert arbete alltså en sekundär källa. Det hör till att alltid då det är möjligt söka upp den primära källan för information man hänvisar till. Man skall alltså inte skriva att ”enligt Henriksson säger Lindström, att...”, utan då skall man söka upp vad Lindström faktiskt säger. Annars kan informationen förvrängas genom hänvisning på hänvisning.
Sekundära källor kan vara till nytta som exempel på hurdana begrepp och teorier man använder kring ett visst ämne och även ge allmän information om det, så de är i och för sig inte att förbise under skrivprocessen, fastän man inte skulle direkt använda dem som källmaterial.
Tips på uppslagsverk som du kan använda i dina studier:
Peer review (man brukar kalla det för referentgranskning på svenska) innebär att experter inom ämnet utvärderar kvaliteten på en publikation och tar ställning till om den uppfyller de vetenskapliga kraven för publicering. Förhandsgranskarna förutsätts bedöma artikelns innehåll opartiskt.
Vetenskapliga artiklar som genomgått förhandsgranskning är tillförlitliga källor, medan artiklar i populärtidskrifter och på nätet kan vara mindre tillförlitliga. I peer review har experterna har ju kontrollerat att informationen i artikeln är rätt och att de använda källorna är pålitliga.
Titta på filmen för att lära dig mer om peer review;
Trots att du hittar enorma mängder fritt tillgänglig information på nätet, så finns det också mycket information med begränsad användarrätt. Licensbelagda vetenskapliga databaser finns i den del av nätet som kallas "den dolda webben" eller "den osynliga webben". Det betyder att informationen som finns där inte hittas genom att söka i Google eller andra söktjänster.
I vissa fall kan man genom Google få upp titeln på en artikel, men när man skall läsa den möts man av en betalningsmur. Det är ändå inte meningen att ni skall måsta betala för att läsa vetenskapliga artiklar, så därför har Arcada bibliotek skaffat licenser för en hel del vetenskapliga databaser, så att studeranden och personal skall kunna använda dem kostnadsfritt.
Vetenskapliga databaser innehåller vetenskapliga tidskrifter och är specialiserade inom olika ämnesområden. Om du behöver en vetenskaplig artikel för dina studier ska du söka i bibliotekets vetenskapliga databaser. Studerande och personal på Arcada får kostnadsfri tillgång till vetenskapliga databaser via Arcada Finna och Arcadas Libguides. Det lönar sig att använda artiklar ur vetenskapliga tidskrifter för att komma åt den allra senaste forskningen.
Skillnader mellan databaser:
Notera att de flesta databaser är en blandning av fulltext och referensdatabas. Många databaser innehåller alltså både artiklar du kan läsa i helhet och sådana, som du bara får en hänvisning till eller ett sammandrag av. Om du hittar information om en sådan här artikel, kan du alltid kolla om du kommer åt den genom en annan databas.
Ta en titt på filmerna för att lära dig mer om vetenskapliga databaser:
Internet lämpar sig för att hitta ny information om aktuella händelser eller fenomen eller kartlägga terminologin inom ett ämne. Det är särskilt viktigt att vara källkritisk då du använder information som finns på nätet. En webbsida kan vara en opålitlig informationskälla, trots proffsig layout och välskrivna texter. Vem som helst kan publicera texter online via sociala medier och det är lätt att sprida propaganda och desinformation, ”fake news”. Det är bra att komma ihåg att t.ex en litteraturlista på slutet av en artikel inte automatiskt betyder att texten ifråga är pålitlig. Att en sida utger sig för att publicera nyheter betyder inte heller att de här nyheterna nödvändigtvis skulle stämma.
Kontrollera sanningshalten i information du hittar på nätet eller via sociala medier med hjälp av primära informationskällor. Fråga dig då du läser något var informationen kommer ifrån och om den faktiskt stämmer.
Har du märkt att samma sökord kan ge olika sökresultat i olika söktjänster och beroende på vem det är som söker eller från vilken dator/telefon sökningen utförs?
Söktjänster fungerar så att de söker efter ord i en databas som har skapats automatiskt med hjälp av en sökrobot (sökspindel eller web crawler). Sökroboten avläser internet och samlar sidorna till en databas (ett index). Då du söker i t.ex. Google riktas sökningen till den här databasen och inte till hela webben. Varje söktjänst har egna kriterier för vilka sidor som listas i sökresultatet. Samma sökord ger olika sökresultat beroende på dina digitala fotspår, dvs vilka sidor du har besökt tidigare. Du hamnar därför lätt i en filterbubbla där du får anpassad information om sådant du förväntas vara intresserad av.
Tänk på att bredda de informationskanaler du tar del av för att se utanför din egen filterbubbla. Algoritmer styr vad du ser på nätet utifrån din egen sökhistorik, din plats, vad du har klickat på tidigare och vilka dina online-kontakter är.
Fler exempel på söktjänster:
Läs mer på Arcadas sidor om digitala fotspår;
Följande videoklipp visar vad som egentligen händer när du söker på nätet:
I dag publiceras mer och mer forskning i open access-format. Det betyder att forskningsresultat görs fritt tillgängliga på nätet, vilket främjar spridningen av forskningsresultaten både bland forskare och till allmänheten i stort. Det är också enklare för en större publik att hitta open access-publikationer än artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter i licensbelagda databaser. Forskningsresultat som görs fritt tillgängliga hjälper till att demokratisera vetenskapen, förbättrar den vetenskapliga kommunikationen samt jämnar ut skillnaderna mellan olika länders forskningsinstitutioner.
Helt oproblematiskt är det ändå inte ännu, pga vad som kallas för ”den digitala klyftan” (digital divide på engelska). Globalt sett finns det många ställen där tillgången till internet inte är en sådan självklarhet som det är för oss. Så trots att materialet blir mera tillgängligt för många, betyder det inte att det är det för alla.