Skip to main content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.

Informationskompetens

Informationskällor

Informationssökning är en del av vår vardag och ibland får du kanske svar på det du vill ha reda på genom att fråga en kompis eller googla.

För dina högskolestudier måste du däremot lära dig att söka efter information i vetenskapliga informationskällor. Biblioteket ger dig tillgång till många olika typer av informationskällor, t.ex. kursböcker, vetenskapliga tidskrifter, uppslagsverk och statistikdatabaser. En del informationskällor är tryckta och finns på bibliotekets hyllor, medan andra finns elektroniskt i databaser och kan nås när som helst på dygnet.

I det här avsnittet bekantar du dig med:

  • primära och sekundära källor
  • peer review
  • vetenskapliga databaser och olika söktjänster på nätet

Primära och sekundära källor

En primär informationskälla innehåller ny information. Den är en originalkälla, där information ursprungligen har blivit publicerad. Exempel på primärkällor:

  • Doktorsavhandlingar och forskningsrapporter
  • Vetenskapliga artiklar där ny forskning presenteras för första gången. Experter inom forskningsområdet granskar och godkänner artiklarna innan de publiceras. Granskningen kallas peer review
  • Inom vissa ämnesområden (t.ex. historia, filosofi, språk och teologi), är primärkällorna ofta böcker

En sekundär informationskälla är en andrahandskälla som hänvisar till en eller flera primärkällor. Exempel på sekundärkällor:

  • Kursböcker som innehåller texter av flera forskare som hänvisar till både egen forskning och studier gjorda av andra forskare. Målgruppen är studerande och kursböckerna presenterar därför ämnet på ett pedagogiskt sätt.
  • Uppslagsverk som ger ett direkt svar på en fråga om en faktauppgift 

 

Tips på uppslagsverk som du kan använda i dina studier:

Peer review

Peer review (förhandsgranskning) innebär att experter inom ämnet utvärderar kvaliteten på en publikation och tar ställning till om den är tillräckligt bra för att publiceras. Förhandsgranskarna förutsätts bedöma artikelns innehåll opartiskt.

Vetenskapliga artiklar som genomgått förhandsgranskning är tillförlitliga källor, medan artiklar i populärtidskrifter och på nätet kan vara mindre tillförlitliga.

Titta på filmen för att lära dig mer om peer review;

Vetenskapliga databaser

Trots att du hittar enorma mängder fritt tillgänglig information på nätet, så finns det också mycket information med begränsad användarrätt. Licensbelagda vetenskapliga databaser finns i den del av nätet som kallas "den dolda webben" eller "den osynliga webben". Det betyder att informationen som finns där inte hittas genom att söka i Google eller andra söktjänster. 

Vetenskapliga databaser innehåller vetenskapliga tidskrifter och är specialiserade inom olika ämnesområden. Om du behöver en vetenskaplig artikel för dina studier ska du söka i bibliotekets vetenskapliga databaser. Studerande och personal på Arcada får kostnadsfri tillgång till vetenskapliga databaser via Arcada Finna och Arcadas Libguides. Det lönar sig att använda artiklar ur vetenskapliga tidskrifter för att komma åt den allra senaste forskningen.

Skillnader mellan databaser:

  • Fulltextdatabaser
    • där hittar du t.ex. vetenskapliga artiklar, avhandlingar eller e-böcker
    • I fulltextdatabaser får man tillgång till publikationen i sin helhet
  • Referensdatabaser
    • innehåller uppgifter om en publikation (författare, titel, förlag, utgivningsår etc.) och ämnesord som beskriver publikationens innehåll.
    • ett sammandrag (abstract) av publikationen kan ingå, men inte själva publikationen i sin helhet
    • på basis av uppgifterna i referensdatabasen kan du söka vidare i andra databaser för att få fram publikationen i fråga i fulltext
  • Faktadatabaser
    • innehåller faktauppgifter som t.ex. siffror eller diagram
    • Exempel på faktadatabaser är statistikdatabaser

Notera att de flesta databaser är en blandning av fulltext och referensdatabas. Ta en titt på filmerna för att lära dig mer om vetenskapliga databaser:

Söka information på nätet

Internet lämpar sig för att hitta ny information om aktuella händelser eller fenomen eller kartlägga terminologin inom ett ämne. Det är särskilt viktigt att vara källkritisk då du använder information som finns på nätet. En webbsida kan vara en opålitlig informationskälla, trots proffsig layout och välskrivna texter. Vem som helst kan publicera texter online via sociala medier och det lätt att sprida propaganda och desinformation, ”fake news”.

Kontrollera sanningshalten i information du hittar på nätet eller via sociala medier med hjälp av primära informationskällor. 

Söktjänster

Har du märkt att samma sökord kan ge olika sökresultat i olika söktjänster och beroende på vem det är som söker?

Söktjänster fungerar så att de söker efter ord i en databas som har skapats automatiskt med hjälp av en sökrobot (sökspindel eller web crawler). Sökroboten avläser Internet och samlar sidorna till en databas (ett index). Då du söker i t.ex. Google riktas sökningen till den här databasen och inte till hela webben. Varje söktjänst har egna kriterier för vilka sidor som listas i sökresultatet. Samma sökord ger olika sökresultat beroende på dina digitala fotspår, dvs vem som söker och vilka sidor man har besökt tidigare. Du hamnar därför lätt i en filterbubbla där du får anpassad information om sådant du förväntas vara intresserad av.

Tänk på att bredda de informationskanaler du tar del av för att se utanför din egen filterbubbla. Algoritmer styr vad du ser på nätet utifrån din egen sökhistorik, din plats, vad du har klickat på tidigare och vilka dina onlinekontakter är

Fler exempel på söktjänster:

Läs mer på Arcadas sidor om digitala fotspår;

Bra att veta om söktjänster

  • begränsa sökningen med specifika sökord så att sökningen från början riktas till det önskade innehållet
  • använd frassökning med citationstecken (t.ex. ”kalle anka” istället för kalle anka)
  • använd tidsbegränsningar eller geografiska begränsningar, begränsa t.ex. enligt webbsidornas publiceringsdatum eller geografiska läge
  • använd avancerad sökning (advanced search) för att specificera vilken typ av information du söker efter, eller rikta sökningen till t.ex. bilder eller filmklipp
  • ta reda på hur söktjänsten fungerar och hur sökresultaten visas. Ofta presenteras sökresultaten enligt relevans, så att sidor som bäst motsvarar sökorden visas högst upp i resultatlistan. I dessa resultat förekommer sökordet flera gånger eller i början av dokumentet. Vissa söktjänster beaktar särskilt antalet länkar till webbsidan.

Följande videoklipp visar vad som egentligen händer när du söker på nätet:

Open access

I dag publiceras mer och mer forskning i open access-format. Det betyder att forskningsresultat görs fritt tillgängliga på nätet, vilket främjar spridningen av forskningsresultaten både bland forskare och till allmänheten i stort. Det är också enklare för en större publik att hitta open access-publikationer än artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter i licensbelagda databaser. Forskningsresultat som görs fritt tillgängliga hjälper till att demokratisera vetenskapen, förbättrar den vetenskapliga kommunikationen samt jämnar ut skillnaderna mellan olika länders forskningsinstitutioner. 

Tillgänglighetsutlåtande