Upphovsrätt
Upphovsrätten är en form av immateriell rättighet. Den garanterar ensamrätt till upphovsmannen av en originaltext för nyttjande och distribution.
Upphovsrätten skyddar nästan allt material som utnyttjas i akademisk undervisning. Licensavtal är skapade för att användare ska kunna kopiera och använda material skyddat av upphovsrätten.
Immateriella rättigheter
De immateriella rättigheterna är uppdelade i upphovsrätt och industriell äganderätt. Industriella äganderättigheter är till exempel patent, skyddande av design och varumärken. De industriella äganderättigheterna träder i kraft endast genom registrering.
Upphovsrätten skyddar arbetet genast, också utan registrering. Upphovsrätten genereras medan arbetet slutförs. Arbetet behöver inte rapporteras till något register, och man behöver inte foga symbolen © till det.
Upphovsmannen och arbetet
Skaparen eller upphovsmannen är en fysisk person, fullvuxen eller minderårig, som har framställt verket och har ensamrätt till arbetet. Om arbetet har flere upphovsmän som är angivna som upphovsrättsinnehavare, har varje upphovsman rätt till sin del. Om flere upphovsmäns bidrag inte utgör självständiga arbeten bör upphovsrätten tillhöra upphovsmännen gemensamt.
Arbetet skall fylla kraven för att vara ett tillräckligt kreativt eller artistiskt verk, till exempel en artikel, en bok, ett musikstycke, en muntlig framställning, en målning, ett fotografi eller en byggnad. Huruvida ett arbete anses vara ett självständigt verk och därmed åtnjuta upphovsrättsskydd beror på arbetets originalitet.
En betydande begränsning av upphovsrätten är att upphovsrätten skyddar endast den ursprungliga framställningen av idéer men inte de underliggande själva idéerna. Med andra ord, upphovsrätten skyddar verkets form, inte substansen.
Ekonomiska och ideella rättigheter
Upphovsrätten består av ekonomiska och ideella rättigheter. De ekonomiska rättigheterna förser upphovsmannen med ensamrätt att bestämma över ett verk, att återge det och att göra det tillgängligt för en publik.
De ideella rättigheterna har två dimensioner: rätten till upphovs- och integritetsrätt. När kopior av ett verk helt eller delvis uppvisas inför en publik bör upphovsmannens namn uppges på tillbörligt vis. Ett arbete får inte ändras på ett sätt som gör intrång på verkets litterära eller konstnärliga värde eller på upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende.
Upphovsrättens varaktighet
Upphovsrätten omspänner upphovsmannens liv plus 70 år efter frånfället enligt den finska upphovsrättslagen. Upphovsmannen kan överföra en del av de finansiella rättigheterna, till exempel, till förläggaren under den tid upphovsrätten pågår. Till skillnad från ekonomiska rättigheter kan inte alla ideella rättigheter överföras även om de finansiella rättigheterna har överlåtits.
En producent av ljud- och videoinspelningar har närstående rättigheter som inte är förenade med arbetets verkliga upphovsman. Deras giltighet är 50 år från färdigställandet av ljudinspelningen och 50 år efter dess utgivning. De närstående rättigheterna till ett fotografi är 50 år efter att det tagits.
Överföring av rättigheter
Upphovsmannen kan delvis eller helt överföra sina rättigheter till en annan part. Rättighetsinnehavare kan därför också vara skriftställare, filmregissörer, tonsättare och förläggare samt företag och utbildningsinstitutioner.
Undantagsbestämmelser
Den ledande principen om upphovsrätten är att ett verk endast kan utnyttjas med upphovsmannens samtycke samt upphovsmannens specificering av förfaringssättet. Upphovsmannen har ensamrätt att bestämma över användningen av sitt verk. Dessa rättigheter inkluderar ofta reproduktion, kontroll över härledda verk, distribution, offentlig förevisning och ideella rättigheter såsom tilldelning.
Undantagsbestämmelser i upphovsrätten kan emellertid ge användaren rättigheter att använda materialet på ett visst sätt, inklusive rättvist användande. Utvecklandet av digitala media och datoriserade nätverksteknologier har föranlett omtolkning av dessa undantag, och det har tillkommit nya svårigheter i genomdrivandet av upphovsrätten och förorsakat ytterligare utmaningar som ifrågasätter det filosofiska underlaget för lagen om upphovsrätten. Samtidigt har företag som är beroende av upphovsrätten, som företag i musikbranschen, förespråkat en utvidgning och expansion av upphovsrätten och därför eftersökt en ökad rättslig och teknologisk tillämpning av lagarna.
Mera information kan hittas i Upphovsrätt inom undervisning: undantag av Pirjo Kontkanen, jurist, Helsingfors universitet.
Creative Commons (CC) licenser
Creative Commons-licenser lämpar sig för användning vid publicering av allt öppet innehåll och material, med undantag av datormjukvara som har sina egna licenser.
Att publicera med Creative Commons-licenser innebär inte att avyttra upphovsrätten. Det innebär att erbjuda en del av rättigheterna till användaren under vissa villkor som upphovsmannen själv har angett.
För mera information se: Choosing a CC licence och Frequently asked questions at Creative Commons.
(ur Creative Commons, en guide för lärare, av Skolverket, CC BY-NC-SA 2.5)
Länkar
- Finlands upphovsrättslag
- Copyright in teaching, Pirjo Kontkanen, jurist, Helsingfors universitet.
- Konstuniversitetens upphovsrättstjänst, Aalto-universitetet
- Copyright, Lappeenranta University of Technology LUT
- Kopiraittila högskola - läs och testa dina kunskaper i upphovsrätt I Kopiraittila högskola lär du dig grundläggande upphovsrättsrelaterade begrepp, såsom vilka rättigheter upphovsrätten ger upphovsmannen och vilka verk man behöver tillstånd för att använda. Du kan testa dina kunskaper i frågesporter och avlägga kunskapsmärket Upphovsrättsexpert.